Lenin x2

Jag hade Leninskräck en gång i tiden. Det är helt normalt, ja, det skulle vara väldigt märkligt om jag hade haft några andra känslor för denna man än just fruktan. Skolan, media, historieböckerna - alla vrålar de ursinnigt om Lenins ursinne. Han var själva arketypen för den frustande besten: blodtörstig, hänsynslös, kallblodig.

Lenin var säkert hänsynslös. Kallblodig blev han kanske, blodtörstig var han definitivt inte. På någon sätt tycker jag att det är irrelevant att försöka avgöra hans psykologiska kvalitéer; jag menar, vad säger det oss egentligen? Ghandi var kanske en dryg jävel, förändrar det hans eftermäle? Reinfeldt kanske köper kravmärkta gurkor och pantar mera, kanske är han en riktigt sympatisk kille. Men det förändrar inte det faktum att han är borgarklassens främsta parlamentariska spjutspets, en kapitalets lydiga drönare. De var, och är, alla del av olika rörelser som syftar till olika mål.

Lenin levde i de värsta av tider. Döm honom efter dessa. Lenin var ledare för ett land och en rörelse som gick igenom helvetets portar och kom levande tillbaka. Beskyll honom för det. Lenin och hans parti valde handlingen där andra valde sveket. Så är det.

Vad som skedde efter Lenin vet vi alla. Sovjetunionen degenererade, där håller jag med Trotsikj. Det revolutionära arvet kunde man aldrig skaka av sig, men vi kan med säkerhet säga att Lenin och hans livsverk blev förfalskat.

Vilket ansvar har Lenin för det Sovjetunionen som föll i samman 1989-1991? Jag tänker inte svara på frågan, den frågan är alldeles för omfattande, men kan upprepa det som någon en gång sade: Bolsjevikerna handlade utefter de historia erfarenheter som förelåg för stunden. Man hade kännedom om hela den revolutionära historien upp till den stunden (från den engelska revolutionen på 1600-talet till den stora franska revolutionen på 1780 och -90-talet och Pariskommunen under 100 vårdagar 1871. Cromwell, Robespierre, Danton, Marat, Hébert och Blanqui var alla närvarande då vinterpalatset stormades). Mer hade man inte. Idag, nittio år efter den ryska revolutionen pch 218 år efter den franska, har den revolutionära arbetarrörelsen samlat på sig så otroligt mycket mer erfarenhet att när vi gör revolution nästa gång kommer vi att ha oändliga mängder erfarenhet att ösa ur. Det måste vara utgångspunkten. När framtidens revolutionärer bedömmer oss och vår tid kan vi ingenting annat begära än att de gör det utifrån de förutsättningar vi hade utgå ifrån. Allt annat hade varit ett misstag.

Vi ska inte bocka och buga (för att inte tala om att gära avbön på DN Debatt som vissa gusanos gör). Vi ska, vi måste studera vår historia och lära av våra erfarenheter. Lenins namn är för evigt inristat i den revolutionära arbetarrörelsens historia och, tror jag, i dess framtida ännu oskrivna blad.



Här är två dikter om Lenin. Tyck till!

Om rätt skall leva
Ur Oktoberdikter

Vinden som biter i Petrograd.
Vassa, röda
oktoberblad.
Jämt skall man fråga sig,
jämt skall det plåga mig:
hur många döda?

Höstens skära.
Sommarens gröda.
Hur mycket död
för hur mycket föda?
Jämt skall de fråga sig,
de som fick bröd:
hur många döda?

Hatet hårt
som sten i kräva.
Rättvisan mild
som mjölk i en stäva.
Hat måste döda
om rätt ska leva:
Hur många döda?

Jag ser från min säng
rimfrostens kniv
Blixtra i apelkronan.
Snart mejar lien
min betesäng.
Jag lämnar revolutionens liv
som björnungen lämnar honan.

Fråga efter de oföddas liv
och de levandes föda.
Blås ständigt upprorets eld till liv.
Den får inte sluta glöda.
Efter mitt kommer många liv.
Fråga inte efter mig.
Vi är så få, vi döda.




Lenin talar till arbetarna
Av Lars Forsell

1.

I deras kärlek till det förflutna
den bestående ordningen
ligger hatet till förändringen innesluten
som kvicksilvret i vetebullen
som enligt gammalt skrock
stannar på vattnet över en drunknads lik
De ska grina triumfantoriskt
Åt våra misstag
"Vad var det vi sa!?"
När det gäller revolutioner
kommer de aldrig ihåg
hur det var innan
Bryter koleran ut
ska de skylla den på Marx
och glädjas åt gravarna
Med feta pekfingrar ska de följa
avståndet mellan revolutionens dröm
och verkligheten
Rättvisan har en lång väg att gå över tundran
Låt dem grina! Dröm era drömmar!
I drömmarna börjar
allt vårt ansvar

2.

Har ni sett smeden sko en häst
med hammarslag som klingar till
på sömmens huvud
så att det mjuka köttet inte skadas
innanför hovens pansar?
Kunskap bor i hans hand
som rymden i astronomens huvud.
Föll det dig in att ropa:
Ge mig hammarn! Det där gör jag bättre!
Ge mig vattenpasset och tumstocken,
plogen och mursleven,
trålen, tryckborren, skrivmaskinen,
jag kan bättre!
Nätet skulle trassla sig
Huset blev snett och vint
Allt skulle gå åt helvete
Går borrspetsen av
eller bryter du udden av orden
som skrevs på de förtycktas uppdrag
får du betala priset!

En kunskap förenar de flesta av oss
En annan skiljer
och båda inger stolthet,
yrket och människans
Att handens arbete är mindre värt än huvudets
är inte handens dårskap
Den tanken måste uppstå i ett huvud!
Kom, varvsarbetare, kom, snickare,
kom, murare och svarvare
kom alla jordens sjömän
Jag drömmer världen som ett skeppsvarv
där vi skall bygga en farkost
med egna händer, utan mellanhänder
och redare vid sina teleprintrar
Låt deras sedlar dansa
som måsar när vi seglar ut!
Kom, segelmakare
Det börjar blåsa upp
Kom och hjälp till
tillsammans
Tillsammans måste vi betala
nederlagens pris
och segerns
men kom idag
Imorgon växer vinden
och skepet måste hålla för en storm
Kom, nitare och svetsare
Kom, sångare med era shanties
Vem skulle kunna bygga
ett skepp som vi, tillsammans
De där som står på kajen
och glanar efter oss
och tror att de vet bättre?
Jag drömmer världen som ett skepsvarv
med framtiden på stapelbädden
Har ni en dröm vars spant
håller mot verkligheten bättre
och nöd och misströstan
berätta den för oss som väntar
i skuggan av vår oro
i molnskuggan
innan det blåser upp till storm
Berätta den! I morgon kanske
eller i övermorgon
stöter vi ut
Berätta fort
Vi räknar dagarna
om också varje dag är lång som året
eller hundra år!

stapelbädd= en bädd av trä eller betong under fartyg då de konstrueras
spant= stommen, ryggraden i fartyg

Båda ur Oktoberdikter Bonniers: Stockholm: 1971




Läs vidare:
90-årsdagen av revolutionen hos Politics and Philpsophy
Zimmerwald hos Röda Raketer (även intressanta kommentarer om Forsell och Lenin här)

Bilder:
Lenin
Lenin på besök i Stockholm april 1917 (på väg till Ryssland). Från vänster: Lenin, Ture Nerman, Carl Lindhagen
Leninstaty i Seattle, USA